För några dagar sedan tog jag en titt i min vinkällare. Det är ingen stor vinsamling, bara några dussin viner. Men tillräckligt många så jag inte har koll på alla flaskor i huvudet.
Det som först slog mig var att ganska många viner kostade just 99 kr när jag köpte in dom. Ja 99 känns ju mycket mindre än 100. Ett klassiskt prissättnings princip. Lite filosofiskt kan man fråga sig hur många som hade kostat 100 kr eller mer om man gjort en mer rationell prissättning.
Det finns också ett antal flaskor som kostat från 150 kr och upp. När jag tittar på några av dessa så tänker jag, mopedvin. Flera av dom var från 1996, alltså 15 år gamla. Även om tanken var att lagra flera av dessa viner så är jag nu tveksam till om alla klarat dessa år. Men varför ligger de då kvar? Jo jag tror det finns en ganska enkel förklaring. När frugan och jag ska sätta oss till middagsbordet en fredag eller lördag och ska öppna en flaska vin tycker vi att ett vardagslvin runt 70-80 kr är fullgott. Kanske rentav tar vi ett par glas från en "box". De lite dyrare vinerna spar vi till ett lämpligare tillfälle. När infaller då ett lämpligare tillfälle? Det kan ju vara när man ska bjuda vännerna på middag. Nu är det så att i stort sett alltid när vi har gäster så är vi minst åtta runt bordet. Då kan man inte ta fram ett lite dyrare vin som man bara har en flaska av. När nu flera av dessa viner nått upp till mopedålder så vågar man inte öppna en flaska till gästerna, vinet kan ju vara helt förbi.
Denna dag skulle vi ha kyckling till middag så jag beslutade mig för att plocka upp en Pinot Noir från 1996. Denna Morey-Saint-Denis smakade ganska bra, lite tunnare än jag förväntat, men vi kände klart att detta vin var påväg downhill.
Lärdom av detta, lagra inte för länge, njut vinet när det är som bäst och ta fram det även till lite fredagsmys. Köp alltid minst två flaskor så man kan bjuda vännerna.
Det som först slog mig var att ganska många viner kostade just 99 kr när jag köpte in dom. Ja 99 känns ju mycket mindre än 100. Ett klassiskt prissättnings princip. Lite filosofiskt kan man fråga sig hur många som hade kostat 100 kr eller mer om man gjort en mer rationell prissättning.
Det finns också ett antal flaskor som kostat från 150 kr och upp. När jag tittar på några av dessa så tänker jag, mopedvin. Flera av dom var från 1996, alltså 15 år gamla. Även om tanken var att lagra flera av dessa viner så är jag nu tveksam till om alla klarat dessa år. Men varför ligger de då kvar? Jo jag tror det finns en ganska enkel förklaring. När frugan och jag ska sätta oss till middagsbordet en fredag eller lördag och ska öppna en flaska vin tycker vi att ett vardagslvin runt 70-80 kr är fullgott. Kanske rentav tar vi ett par glas från en "box". De lite dyrare vinerna spar vi till ett lämpligare tillfälle. När infaller då ett lämpligare tillfälle? Det kan ju vara när man ska bjuda vännerna på middag. Nu är det så att i stort sett alltid när vi har gäster så är vi minst åtta runt bordet. Då kan man inte ta fram ett lite dyrare vin som man bara har en flaska av. När nu flera av dessa viner nått upp till mopedålder så vågar man inte öppna en flaska till gästerna, vinet kan ju vara helt förbi.
Denna dag skulle vi ha kyckling till middag så jag beslutade mig för att plocka upp en Pinot Noir från 1996. Denna Morey-Saint-Denis smakade ganska bra, lite tunnare än jag förväntat, men vi kände klart att detta vin var påväg downhill.
Lärdom av detta, lagra inte för länge, njut vinet när det är som bäst och ta fram det även till lite fredagsmys. Köp alltid minst två flaskor så man kan bjuda vännerna.
